En vecka senare!

Då var vi här igen!
Åter i Mwanza för att dels vila upp oss men också för att träffa Daria :)

Veckan sprang förbi, i vanlig ordning (även om det känns som det var sjukt längesen vi lämnade Sverige). Idag firar vi faktiskt en månad i Tanzania!!

Veckan som gått?
Efter att Ulf gjort besök hos oss har vi hunnit med mycket. Det går inte jämföra de två första veckorna på praktiken med de senare två. Vi har besökt byar som i samarbete med EMEDO och Vi-skogen driver ett projekt för att minska påfrestningen på miljön samtidigt som invånarnas mål också är att bli självförsörjande. Det planteras allt ifrån träd till frukt och grönsaker. Vår fantastiska handledare beställde var sin motorcykel inför upptäcksfärden, vi trodde att han ville vara lite äventyrlig men det visade sig vara enda sättet att ta sig till dessa byar.
Fantastiskt!
Det innebar också motorcykeldebut för Maria :D

Motorcykel har visat sig vara ett smidigt sätt att ta sig från A till B på ön så när vi skulle iväg på ytterligare ett projekt körde vi på det. Grabbarna som kör blir väldigt glada och förstår vi swahilin någorlunda rätt gjorde det deras dag - de som hann fram till oss först vill säga! 

Projektet vi begav oss mot handlar om att göra svaga grupper i samhället starka. Vi skulle delta i bildandet av en politiskt inriktad grupp kvinnor som skulle samlas för att med en enad röst bli hörda: 

Vi har under veckan också haft mycket tid till att lära känna vår nya familj lite bättre... i form av bland annat matlagning, diskning, städning, tvättning... ja. och så har vi varit på familjeutflykt! 

Ett besök hos frisören lyckades vi också med en dag, ett äventyr i sig!

Nu är det så att vi ännu en gång låter bilderna tala för sig själva, se och lär!:

Matlagning när den är som bäst ;)

Nu har familjen bara en tupp kvar...

Mama Mambo fixar hår på mzungu! 

Resultatet!!

Ungarna leker...

Maria hänger tvätt...

Rebecca lagar mat...

och pojkarna de sliter!

Matlagning i mindre format :)

Familjeutflykt...

och så var det dags att ge sig av hem igen!

Vi hörs!... eller..

(ni hörs sällan!?)

Finbesök på Ukerewe!

Då ska vi se...
Efter en lite tråkigare period av magbesvär är vi tillbaka på banan igen!

Vi har börjat bli vänner med både stan Mwanza, "bussarna" och invånarna. Varje dag är ett äventyr men på något märkligt sätt börjar vi ändå känna oss lite hemma. Ett favoritställe har hittats där vi också blivit stammisar. En härlig tillflyktsplats för att rensa hjärnan och se lite andra mzungus!!

Efter mycket om och men och fram och tillbaka lyckades vi boka en speedboat till vårt finbesök i form av Ulf (favoritläraren på miun)... och det blev ett äventyr!

Påväg mot flygplatsen för att möta upp Ulf

Vi blev glatt överraskade av att de hade flytvästar!

Vi fastnade lite i en fiskebåt...

I båten som tog oss till Ukerewe på dryga 2 timmar

Efter en riktigt guppig båttur bland vågorna och ett oväntat stopp då vi fastnade med motorn i en fiskebåt var vi framme på Ukerewe! Det blev inte mycket vila innan det bar iväg på lite besök i byarna. Vi besökte en av "styr"-grupperna inom HIV/AIDS projektet. De håller i möten med befolkningen ute i byarna där det ges information samt öppnar för diskussion kring problematiken.
Huvudfrågorna som ställs till deltagarna är: "Varför fortsätter antalet smittade att växa och vad kan vi göra för att motverka denna ökning?"

De hade även ett litet bibliotek som de var väldigt stolta över att visa upp!

Fisken är helt fantastisk här!!

Biblioteket!

Vi hälsade också på en teatergrupp/dansgrupp som gjorde ett helt fantastiskt jobb i HIV/AIDS frågan. De hade olika teman och budskap i sina framträdanden för att på så vis sprida viktig information! Vissa upplevelser går tyvärr inte att få ner i ord och inte heller alltid i bilder. Önskar vi kunde visa er en film men det får ni ha lite tålamod med.

Vi har redan mött så många medvetna och engagerade människor här i Tanzania. Det är helt fantastiskt!!

Det var mycket spännande med besök av mzungus!

Fantastisk musik och dans av stora och små!

Maria blev uppbjuden till dans

Utandawazi theatre group 

Vi avslutar med lite bilder på vårt boende här på Ukerewe:

EMEDO och Send off

Vi har inte berättat något om vår praktikplats än så det kanske är på tiden nu. Innan vi kom hit var vi medvetna om att passa tider och struktur kanske inte är det Tanzanianer är mest kända för. Efter att ha varit här i två veckor är vi fortfarande inte helt på det klara med vad vi rent konkret skall göra. Huvuduppgiften kommer dock vara att dokumentera kring hur projekten går och allt vad det innebär. 

Huvudsakligen skall vi ingå i två projekt, det ena projektet har i syfte att förebygga HIV/AIDS i fiskesamhällena på öar kring Victoriasjön och det andra handlar om socialt ansvar.

Som fiskare här sägs det att man löper större risk av att dö i olyckor som drunkning än av att dö i AIDS vilket bidrar till ett högrisk beteenden hos fiskarna. På grund av bl.a invånarnas geografiska isolering, låga läs-och skrivkunnighet, riskfyllda sexuella beteende samt bristen på att kunna få grundläggande hälsovård är de mer sårbara för HIV-epidemin. Fiskare och de som arbetar inom fiskets verksamhet flyttar från en plats till en annan utan sina familjer och fattiga tjejer/kvinnor är medvetna om detta. För att de i sin tur skall få en inkomst åker de ut till dessa öar för att sälja sig, vilket påverkar spridningen ytterligare. 

Projektet syftar därför till att få fiskesamhällena runt Victoriasjön att delta i HIV medvetenhet, forskning och opinionsbildande aktiviteter som hjälper till att stärka kommunikationen om HIV-prevention för att minska sårbarheten för nya HIV-infektioner. 

Programmet som handlar om socialt ansvar, som är ett samarbete med Forum Syd (svenskt NGO), jobbar för att ge en röst åt medborgarnas behov, åsikter och problem för att på så vis hjälpa regeringen att bättre förstå vad som bör prioriteras. Det är även avsett att bidra till att medborgarna ska ha tillgång till information och kunna generera relevant information så att människor lyckas förhandla och påverka på lokal nivå för att det i sin tur skall förbättra tillförlitligheten till den lokala regeringen.

För att detta skall kunna genomföras har ett resurscenter inrättades på ön Ukerewe som fungerar som ett offentligt rum för debatt samt som en plattform för dialog mellan medborgare och lokal regering. Centret används som ett verktyg för att bygga upp allmänhetens förtroende och en medvetenhet om rättigheter för att på så vis underlätta utvecklingen av koalitioner och allianser som kan tala med en stark och enad röst. Syftet är att stärka ett demokratiskt civilt samhälle. Programmet riktar sig främst till fyra målgrupper: kvinnor, ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt personer som lever med HIV/AIDS.

(Ursäkta för vårt extremt långa inlägg men vi tänkte att ni kanske vill veta!)

För att lätta upp stämningen följer här några bilder från veckan som varit!

Marias tvättlina kom till användning!

Ett välbehövt besök på Kuleana Pizzeria!!

I onsdags var det även dags för ytterligare en fest kring bröllopet - Send off! Det var ungefär lika galet som Kitchen partyt förutom att vi lärt känna lite folk inför denna fest. Även här ropades våra namn upp men den här gången skulle vi också svara på frågor (på swahili). Det var pinsamt men slutade bra :D

Bruden fick träffa sin blivande man (i mitten)

Familjen Lukanga!

Vårt nyfunna barn!

Kitchen party!

Huset var fullt med folk när vi kom tillbaka efter ett dygn på ön (för att tydliggöra föregående inlägg så var vi bara över på Ukerewe för att kolla in läget, hälsa på vår hyresvärd och lämna lite packning). 

Förberedelserna inför vad som skulle bli ett Kitchen party var i full gång. Det är ”syster Nanny” som skall gifta sig. Hon har varit en del av familjen i 17 år och för att visa sin tacksamhet till henne arrangerade familjen denna fest, samt send off som väntar på onsdag. 

Vi trodde såklart att festen var tänkt att vara i hemmet men det visade sig vara fel, vi skulle iväg till en större lokal där ett 70tal människor väntade på den blivande bruden. Hela veckan har det förberetts för festen och vi fick äran att besöka en skräddare som sydde upp våra festkläder som skulle matcha de andra! 

Att hitta ord som beskriver kvällen är ganska svårt, vi har aldrig upplevt något liknande. Syftet med kvällen verkade vara att ge bruden en mängd olika råd inför äktenskapet och mammarollen. Det var mycket skratt, dans och en mängd gåvor som skulle delas ut. Tyvärr vart det ju på Swahili så det enda vi förstod var när våra namn ropades ut... dock förstod vi inte vad det innebar så vi vinkade och dansade glatt fram och la en slant i korgen bredvid bruden. Som tack fick vi en gåva tillbaka i form av en korg som alla använde till att slå i golvet och ropa ”bass” och ”ashowasho”. Otroligt spännande upplevelse. Det bjöds på dryck, god mat och fantastisk musik!

5 timmar senare skulle allt som burits till lokalen i form av kastruller, glas, madrass och diverse husgeråd tillbaka igen. 

Ni får skapa er en egen bild av hur det kan sett ut i form av dessa bilder, tack för oss!

Frisören är på plats för att fixa hår! 

Bruden med sitt gäng

Redo för avfärd mot festlokalen