Vi är medvetna om att det blir allt längre mellan uppdateringarna men det är så det ser ut!
Vi träffade alltså Daria förra helgen. Det blev ett ganska snabbt möte på flygplatsen innan hon skulle vidare men vi hann iaf med lite frukost =)
Därefter skulle Rebecca äntligen, efter mycket om och men, få dedär dreadsen gjorda. Kvinnan sa sig veta precis hur de skulle göras och satte igång... sen säger Maria: "Alltså, det är nog inte alls så du vill ha det, det är mönster i hårbotten."
Det är inte alltid lätt att bli förstådd här då allas inställning är att "absolut, det fixar vi!"
Hur som helst, vi fick då istället tid till att leka lite med lillsyrran (Vivi) som vi inte hade träffat på länge.
 |
| När vattnet är slut i brunnen vallfärdar befolkningen mot sjön... |
 |
| Daria och Nathan på Mwanza airport |
 |
| Rebeccas dreads... |
 |
| Och så delar vi med oss av ytterligare barn! |
Vi var med om en något märklig händelse på vägen till bussen. Vi gick den vanliga vägen genom skolgården som för det mesta kryllar av folk, så även nu. Det var bara det att när helt plötsligt en klocka ringde frös alla till is. Mitt i sina rörelser. Vi tänkte att det är bäst att vi gör detsamma... så där stod vi, i kanske 10 sekunder... sen ringer klockan igen och alla fortsätter som om ingenting har hänt.
Det visade sig senare vara så att flaggan hissades ner och då stannar man upp för att visa respekt för landet, om vi förstod det rätt!!
Väl på bussen tänkte vi att det gick slappna av lite, men inte. När bussen var framme där vi skulle av flög det in folk i alla öppningar - dörrar, fönster (och hade taket varit öppet hade de kommit den vägen också). Det resulterar i att Maria tar sig ut - utan Rebecca. Paniken börjar så smått infinna sig men som tur är lyckas hon slå sig fri från bussen!!!
Vi konstaterar: Värre än alla konserter.
 |
| Här är en karta över vår ö. Nansio, där vi bor, ligger nere i högra hörnet! |
Vi åkte alltså tillbaka till ön och veckan bestod av väldigt långa dagar på fältet. Från morgon till kväll har vi besökt fiskodlingsprojekt till "hållbart jordbruks"-projekt (vilka vi skrivit om tidigare och kallat vi-skogen projekt som också är en korrekt benämnening :P). Det har utbildads kring klimatförändringar och i viss mån även jämställdhet, i de grupper där det behövdes! Vi har mött många fina människor och grupper.. mycket tid till reflektioner har också getts vilket vi verkligen uppskattar.
Hemma har allt flutit på i vanlig ordning med matlagning, tvättning och diverse sysslor!
 |
| Problemet med vattenbristen är stor. Riktigt tråkigt att se... |
 |
| Ett monster. Denna väger 22 kg.. Kan tydligen växa sig till över 2 meter. |
Nedan följer lite bilder från Nansios gator och vår vardag:
Vilka fina bilder! Färger o mönster!!! Kram Jessica P
SvaraRaderaBilderna och skildringen gör att vi får känna oss lite delaktiga i allt det fantastiska ni är med om! Så roligt att ni vill dela med er på det här viset! Kom Rebecca också av bussen till slut?
SvaraRaderaKerstin o Stig
Hej Maria! Det är så roligt att få ta del av er resa. Tyvärr hängde jag inte med från början; vad är det för projekt, hur kommer det sig att ni åkte till det här stället/familjen? Varma hälsningar från Isabel Bj.
SvaraRaderaDet är helt fantastiskt skoj att läsa om allt som händer, med bilderna får man ännu mer känsla för hur det är. Jag blir glad bara jag tänker på att du är där och far omkring och träffar människor och är med om allt det här! Jättefin blogg, fortsätt så länge ni orkar och hinner, det värmer i höstkylan!!
SvaraRaderaKram//Svante
Hejsan Becca. Vilken resa ni gör. Hoppas den är givande och att ni har det bra. Kul att vi kan välja er här. Ta hand om er kram Malin (kusin).
SvaraRaderaFölja er skall det vara inte välja, inte lätt när man har en kille på 1år jämte sig som vill komma åt alla knappar.
SvaraRaderav gkvwhfkE FWefjhIKWEGTU/ en hälsning från Melvin :-)